Göteborg grundades år 1621 av Gustaf II Adolf men det var inte den första staden vid Göta älvs mynning. På slutet av 1400-talet anlades Nya Lödöse som var en viktig handelsstad för Sverige. Nya Lödöse låg på den plats där Gamlestaden ligger idag.  Efter att Göteborg tagit över allt mer som västkustens storstad minskade dock Nya Lödöses betydelse och blev i folkmun den ”gamle staden”. Idag pågår en stor arkeologisk utgrävning som ska lära oss mer om Nya Lödöse.

"Här skall staden ligga"

Karl IX , för många göteborgare känd som konungen på hingsten ”kopparmärra” vid Kungsportsplatsen, tog beslutet att anlägga staden Göteborg 1607 vid nuvarande Färjestaden på Hisingen. Denna stad totalförstördes dock redan 1611 av danskarna som brände ner den till grunden. Som tur är gav inte svenskarna upp tanken på en västlig handelsstad och 1619 beslutade Gustaf II Adolf att ”Här ska staden ligga” och pekade på marken i dagens Göteborg.  Detta tänkta tillfälle är förevigat på Gustaf Adolfs torg och Bengt Erland Fogelbergs berömda staty av konungen (se bild i toppen).

 

Göteborg under 1600-talet

Dagens Göteborg byggdes upp under 1600-talet av holländare, eftersom de ansågs bäst på att bygga på sankmark. Detta har gett Göteborgs innerstad dess kanaler och rader av träd utmed kajerna, skurna eller klippta på holländskt sätt. Den ursprungliga staden byggdes innanför den stora sicksackformade stadsvall som kom att känneteckna Göteborg. Av denna befästning finns inte mycket bevarat idag, men en rest av bastionen Carolus XI Rex finns kvar vid Esperantoplatsen. Vallgraven tillsammans med de två skansarna Lejonet och Kronan gjorde att Göteborg under 1600-talet ansågs vara norra Europas bäst befästa stad.

Göteborg under 1700-talet

Under 1700-talet blommade Göteborg ut till en riktig storstad med dåtidens mått: över 10 000(!) invånare. Hamnens betydelse växte och tack vare Ostindiska kompaniet, samt exporten av järn- och trävaror, blev Göteborg en rejäl handels- och sjöfartsstad. Tobaks- och sockerindustrin var tillsammans med sillfisket andra viktiga näringar och tillförde Göteborg stor vinst. Många av dåtidens köpmän byggde upp pampiga timmerhus längs med kanalerna. Dessvärre drabbades Göteborg av en rad bränder under slutet av 1700-talet och därför finns inte de ursprungliga trähusen kvar.

Göteborg under 1800-talet

På grund av bränderna tillkom år 1803 en byggnadsordning som beslutade att det bara skulle byggas stenhus innanför vallgraven. Några av Göteborgs mest karaktäristiska stadsdelar är uppbyggda på den här tiden. Exempelvis Vasastaden, Lorensberg och Avenyn. Samtliga med stora pampiga stenhus som kännetecken. Det var även på slutet av 1800-talet som de världsberömda landshövdingehusen började byggas. De här husen bygdes över stora delar av Göteborg och främst för den växande arbetarklassen. På 1800-talet växte såväl industrierna som handelshusen i Göteborg.  Framförallt den industriella revolutionen kom att ändra stadsbilden mycket och Stora hamnkanalen som varit navet i Göteborgs läge som hamnstad ersattes av nya industrihamnar längs med älven. Porter-bryggeriet vid Klippan, Margarinfabriken vid Olskroken och Rosenlunds spinneri var tre stora arbetsgivare i staden.

Göteborg under 1900-talet

Under 1900-talet växte Göteborg så det knakade och många nya stadsdelar byggdes. Hisingen blev en mer naturlig del i storstaden Göteborg när stadsdelar som Lindholmen, Lundby, Brämaregården och Rambergsstaden anlades. Två broar över älven byggdes det också: Göta Älvbron öppnade 1939 och Älvsborgsbron 1966. Infrastrukturen i Göteborg utvecklades successivt under 1900-talet.
1902 blev den tidigare hästdrivna spårvagnen elektrisk. Biltrafiken ökade också vilket givetvis påverkade stadsbildens utformning.
1900-talet var även århundradet då många urgöteborgska landmärken såg världens ljus. Röhsska museet och Lorensbergsteatern öppnade på 1910-talet och samma årtionde togs första spadtaget i vad som skulle bli Botaniska trädgården i Änggården. Vid 300-årsjubileet 1923 (uppskjutet två år på grund av ekonomiskt svåra tider) invigdes Götaplatsen med Konstmuseet som kronan på verket. Vid jubileumsutställningen öppnade även en annan viktig Göteborgsinstitution: Liseberg!

Dagens Göteborg - där det gamla och det nya möts.

Även om staden i många avseenden gått från industri mot innovation finns exempelvis fisket kvar i allra högsta grad idag. Utbudet av färsk fisk och skaldjur är unikt och tidiga morgnar kan du se fiskefartygen lastas av vid kajerna. Missa inte heller att besöka nordens största fiskeauktion i Fiskhamnen.Varvskrisen slog hårt mot Göteborg under andra halvan av 1900-talet. Från att ha varit en av de största arbetsgivarna avvecklades varvsindustrin successivt i Göteborg.
Staden har fått mycket beröm för att ha lyckats utveckla områdena där varvsindustrierna en gång låg. Man har skapat helt nya stadsdelar som är uppbyggda runt de gamla varvs- och industribyggnaderna på platser som Eriksberg, Sannegårdshamnen och på Lindholmen.
Med blickar mot 400-årsjubileet 2021 byggs det nu nytt i många delar av staden. Området kring Frihamnen kommer bli en helt ny stadsdel för minst 15000 invånare och i området planeras även en stor jubileumspark. Dessutom kanske vi får Sveriges högsta hus om Karlavagnstornet byggs på Lindholmen. Dessutom hoppas vi verkligen på idén om en utbyggd kollektivtrafik i form av en linbana. Sträckan är tänkt att gå från 1600-talets Haga till 2000-talets Lindholmen. Symbolisk resa i 400 år av utveckling om något.